”Tänk en tavla. Tänk Monet.”
”Bilda en väv av växter.”
”Repetera. Busa till det.”
Roger Elg försöker fånga en känsla när han vill inspirera oss att planera rabatter.
Han är landskapsarkitekt från Uppsala, forskare och universitetsadjunkt vid SLU i Ultuna och gästade Västerås Trädgårdssällskap den 12 november med sitt föredrag ”Gestalning av perenner”. Ett drygt 50-tal medlemmar kom till Växhuset för att lyssna.
Hur man ska gestalta sina odlingar hänger förstås på vad man vill åstadkomma. Elg berättade om tre typer av planteringar: Praktplanteringen, mixplanteringen och lundplanteringen.
Praktplanteringen med sin ordnade struktur med höga växter i fonden och låga i framkanten är en skola där legendariska trädgårdsarkitekten Gertrud Jekyll varit en av inspiratörerna. Det är där, i den klassiska rabatten man ska ”tänka Monet” om man får tro Roger Elg. Blommorna ska skapa block av färger som håller samman i fasta positioner. Växterna i framkanten ska hålla ordning på resten, men kanten behöver för den skull inte vara rak. Och inte heller bara bestå av lavendel eller kantnepeta. En framkant kan busas till med en svärdkrissla eller daglilja Stella d`Oro. En stor rabatt kan med fördel delas upp i sektioner där man repeterar sektionerna.
En praktplantering behöver inte heller ha en fondvägg längst bak. Drömparken i Enköping med sina blommande fält av perenner och gräs är ett exempel på praktplantering utan fondvägg men med siktlinjer där de höga perennerna styr blicken och hur man rör sig.
”Drömparken är ett jätteexperiment skapat av plantskolisten och trädgårdsarkitekten Piet Oudolf som förre stadsträdgårdsmästaren Stefan Matsson lyckades locka till Enköping”, sa Roger Elg.
Praktrabattens växter kan förstås vara allt från stjärnflocka, höstanemon, alla sorters nävor, luktpion, jättevallmo till daglilja, solhatt och kärleksört. Elg gav under hela föredraget generöst med förslag på perenner.
Mixplanteringen har en vild karaktär med naturen som förebild och hittas i många nya stadsplanteringar. Träd, buskar och perenner samverkar men växterna kan stå huller om buller och en och en. Roger Elg gav som exempel Skärholmens Perennapark och Mien Ruys Garden i Holland.
Lundplanteringen var hans sista exempel på hur perenner kan gestaltas. Woodland är ett annat begrepp för samma sak där det gäller att få det att växa där det är skuggigt och torrt. I en lund kan en fondvägg byggas med stubbar eller med en ”risorm”, alltså ett välvt staket byggt med ris. En lund ska vara enkel men behöver för den skull inte bara bestå av strutbräken , försäkrade Elg och avslöjade sin passion för funkian som finns i alla färger och storlekar och gav ännu ett råd för lunden: ta inte bort stenar, häll filmjölk på dem så kommer det mossa.
Text och foto; Ann-Christine Kihl
